I köket är det bullöversvämning.

Dubbla degsatser.

Så kan det gå när det finns jäst i kylen som behöver användas upp.

Och en hel korv med mandelmassa att stoppa i som fyllning.

Mums.

Najs fika med trevligt sällskap.

Mer säger jag icke.

Haha.

Eftermiddagen tillbringades hos mormor & co, där vi även fick mat.

Mums med stuvad blomkål och diverse annat.

Slö hemmakväll, men ändå full fart.

Underbaringarna klättrar och springer och kollar film och äter godis och skrattar och bråkar om vartannat.

Som det brukar vara med andra ord - härliga tider!

Har ett par jästpaket hemma som behöver bakas upp, så imorgon blir det nog bulltajm. Och så en tur till pulkabacken, om vädret tillåter.

Idag skall jag fika.

Med en man.

Och kanske utan Barn.

Skall det bli det nya för 2010, måntro?

Att dejta mer?

Nja.

Jag vet inte jag.

Men en fika är väl aldrig fel.

Och kladdkakan är redan bakad.

...lite nervöst känns det allt...

Ingen som ser mig tror ju att det är så.

Alla jag säger det till blir förvånade.

Men ATTANS så blyg jag är. Egentligen.

Oj hjälp och gäsp vad jag är usel på att blogga just nu.

Orkar liksom inte ens logga in på kontot längre heller.

Börjar få lite förskoleångest.

Bara tre veckor kvar tills Trean börjar. HJÄLP!

Hade inte varit några problem ifall att det varit på Storebrorsans avdelning dock...

Jobbångesten har jag lagt på hyllan.

Tänkte hämta ut min julklapp idag, efter det så kan jag ta itu med det som måste göras (läs: säga upp mig).

Min sexåring Ettan och jag har börjat med riktigt sena och mysiga filmkvällar.

Just nu tittar vi på en Harry Potterfilm varje kväll. I ordning.

När de två Minsta har somnat, så dukar vi upp med godis och chips och lite  sånt och sedan kryper vi in under filten och tittar och ryser och skrattar och skräms. Helt fantastiskt härligt!

Igår blev filmen dock lite för läskig, så efteråt så sade Ettan att "filmerna blir ju läskigare och läskigare. Kan vi inte vänta med nästa tills jag har blivit lite äldre?"

Gullegosen min!

Så Fenixorden får vänta.

Istället blir det Star Wars-kvällar här framöver. Najs!

Idag är det dammsugningsdags... skönt när det är klart, är väl orden för dagen.

Inväntar att Ettan vaknar först.

Känner mig inte helt kry.

Kan i och för sig bero på en natt med urusel sömn också.

Är det fullmåne på gång, måntro?

De två Minsta har minst sagt sovit oroligt.

Och det har krupit i hela kroppen på mig.

Medan Ettan bygger Star Warslego och tittar på Transformers, så passar jag på att haffa datorn en liten stund.

Först och främst:

Trean har blivit en STOR Tjeja.

Jag har en ETTåring här hemma.

Kan inte fatta hur fort tiden rusar...

Hon går och springer och klättrar och pratar och förstår så himla mycket...

GRATTIS till min och Brorsornas älskade LillSkrutta!!!

Jag har även fått OK-stämpel för äggdonation.

OM det andra blodprovet inte visar på några livsfarliga och hemska sjukdomar, förstås.

Visar det fortsatt OK, så är det bara att köra igång så fort min kropp har blivit fertil igen.

Jag har dessutom tackat ja till att vara med i en studie, gällande hormonstimulerande mediciners inverkan på livmoderslemhinnan. Känner som så, att skall jag ändå gå igenom den här processen så vill jag ju att det skall ge så mycket hjälpresultat som möjligt. Både vad gäller ägg till (förhoppningsvis) blivande föräldrar och forskning inför framtiden.

Och så har jag fyndat en tv.

Med scartuttag.

På Hela Människan så hade de 50% flyttrea, så hela 75 kronor (SJUTTIOFEM!!!)  fick jag pynta för en tjocktv. Som funkar med både video och tvspel.

Liiiite skillnad mot de 8.3tusen kronor som SIBA ville ha för en ny plattv när jag kollade det i veckan. Visserligen inklusive ett Playstation2 och diverse försäkringar, men ändå...

Den högre summan låg liksom inte direkt i min ensamförsörjandelönsbudget.

Nu kanske det blir ett Playstation2 ändå... hinns det levereras innan jul, tro?!

Idag skulle vi ha huggit gran, men morfar har skruttig rygg och Trean hostar och hostar och hostar. Tisdag satsar vi på istället.

Ny kamera har jag ju äntligen.

Så jag skulle kunna bombardera bloggen med inlägg och bilder.

Istället knäpper jag inte igång datorn alls.

Och OM den för ovanlighetens skull är igång, så är det Ettan som sätter sig och spelar spel...

Så.

Bloggtorka pågår.

Men jag återkommer.

Nån gång.

Det här är ju löjligt.

I hur många år har jag sminkat mig?

*räkna räkna räkna*

Jag började när jag var tolv ungefär. I sexan.

Alltså har jag sminkat mig i 24 (TJUGOFYRA?!) år.

Allt ifrån vardagssmink till synthvariant.

Från punk till metal.

Vitsmink med svart och grått.

Färgglatt 80-tal med blå kajal och ljusrosa läppstift.

Och nu.

Helt plötsligt.

Så kan jag inte?!

Jo, jag kan fixa till kajal och mascara, för det gör jag dagligdags.

Med förbundna ögon om så skulle behövas.

Men resten då?

Jag vill ha färg.

Konturer.

Använda mer än bara mascara och läppstiftspenna när jag vill vara lite finare...

Suck.

Jag har blivit FEG.

Och jag struntar i om jag ses som ytlig och fåfäng nu.

Då får jag väl ses som det då.

Men jag gillar att känna mig fin.

Det mår jag bra av.

Mitt psyke mår bra av det.

Och nu när jag har fått den här totalt onödiga och HEMSKA hudsjukdomen som jag kommer att få dras med i ett par år.

Ansiktet är liksom det enda stället på kroppen som inte är påverkat.

Än så länge.

Då känns det liksom extra viktigt att få känna mig fin.

Kanske en make-upkurs vore något att investera i så småningom...

Thank you, thank you, thank you.

Mormor och morbror kom över med bil och släpkärra, så nu är allt SKRÄP som ockuperat över halva garaget bortkört.

Underbart!!!

Och jag och Ungarna drog igång en ved-rokad, så morbror förhoppningsvis kan få in sin båt i vårt garage under vintern.

Vi har ju ingen bil att husera där och jag behöver ju inte elda dygnet runt med ved längre efter värmebytet, så... nu åker veden in dit den egentligen skall vara: in till vedboden/snickarboden.

Dock behövde vi flytta cirkus fem kubik för att kunna flytta ett skåp för att kunna öppna en  liten dörr som finns mellan garaget/vedboden... Det tog sin lilla tid och sedan vaknade Trean, så slänga in veden i vedboden får bli en annan dag.

Men nu är dörren öppnad i alla fall.

Det är så HÄRLIGT att få röda kinder av båda kyla och ansträngning.

Jag gillar att göra saker... det blir så mycket skönare och mer njutsamt att vila efteråt då.

Ettan sade det när vi höll på att det är så kul att stapla ved. Och att göra saker tillsammans. Att det blir så mycket roligare då.

Och jag kan bara hålla med!

En underbar start på dagen.

Nu vankas det lunch om en liten stund...

Skall förresten sätta upp en lapp på ICA också.

Självplock av ved.

Nu när vi enbart eldar i öppna spisen, så består en stor del av vedpartiet av alldeles för långa vedträn. Och ställa sig och kapa dem med rostig fogsvans?!

Nej tack.