Alla inlägg under oktober 2011

.

Av M - 30 oktober 2011 21:39

Idag är idag.

Ett datum jag alltid kommer att minnas.

Och aldrig kommer att glömma.

Förlåt.

Av M - 4 oktober 2011 23:55

Så förunderligt det kan vara. Livet. Och jag är tacksam. Att få uppleva det.

Ikväll, inatt, är det känslor som knuffas och trängs. Slåss om utrymme och vrider sig runt varandra. Slingrar, virvlar. Byter plats, skepnad, försvinner och återuppstår.

Inte på ett dåligt sätt. På något vis.

Mer som. Ett förvånat konstaterande.

Och känslomänniska + ordberoende = dravelsvammel i drömskepnad


Njuter av att känna.


Även det där som stinger. Från dåtiden fast rätt nära nuet. Och följer jag den tråden så är det mycket som hakar fast och då kan det göra lite för ont. Så jag lämnar den. Och accepterar och tackar. Och tänker att jag faktiskt tycker om ändå. Även om det svider. Men så får det vara. Så måste det få vara.

Lustigt bara. Just nu. Kanske för just idag. Springa på och se överallt. Och just nu, när det är oktober och allt. Nästan november. Lite lustigt. Fast ändå inte alls. Bara så det skall vara och så det var tvunget att bli. Konstaterar. Accepterar. Och förlåter, om det nu finns något att förlåta.


Och nu borde jag verkligen sova.

Och borsta tänderna.


Sweet dreams.

Av M - 4 oktober 2011 00:04

När jag var liten.

Eller yngre. Menar jag förstås.

Då tyckte jag om att klippa ut. Fina bilder och tänkvärda ord.

Och så satte jag upp dem på min anslagstavla. Så det skulle se fint ut. Ofta möblerade jag om på anslagstavlan. Hittade nya ställen och andra kombinationer av lappar och bilder och foton. Och min tavla blev som en tavla. En prydnad i rummet. Och när jag var riktigt riktigt nöjd så kändes det lyckligt i hela magen.


Precis som med dockskåpet.

Klippa och klistra och möbla.

Byta rum och saker och såna där smådetaljer som gjorde att det såg ut som ett hemma.

Yttepytteskala och lek som var allvar som var lek.


Jag tycker fortfarande om att klippa ut. Samla på bilder, ord och foton.

Och jag tycker om att möblera om. I mitt hus. Det där vuxna på riktigt-huset.

Allvar som är lek som är allvar.

Och så där förunderligt maglyckligt.

Av M - 3 oktober 2011 22:22

Igen. Igen. Och igen.

Av M - 3 oktober 2011 22:09

Idag var det Ettan som stod för matlagningen.

Jag frågade om han hade lust att skära paprikan till dagens: indisk curryquorn... och det slutade med att han gjorde både currygrytan och raitan till.

Och som han åt. Tre stora portioner!

Likaså Tvåan, som först var tveksam. Men när jag sade att man faktiskt får peta bort paprikan och de stora lökbitarna, då var det ingen ände på smaskandet även om det var riset och raitan som enligt honom var det mest smakliga.

Själv tyckte jag att den var helt fantastisk. Precis lagom kryddig och raitan till var verkligen pricken över i.

Den enda som inte var helt nöjd var Trean, men hon har inte varit så middagssugen överlag de senaste dagarna. När jag bad om hennes omdöme så kom: Äckligt! (i vanliga fall så brukar jag faktiskt inte uppmuntra till att kalla mat för äcklig. Utan istället använda sig av, "mindre god" eller något liknande. Men i det här projektet så uppskattar jag spontana tyckanden, även om mina Underbaringar gärna får utveckla sina ord ytterligare efteråt...). Hon uppskattade dock riset. Och bananskivorna slank ner utan problem.


Får jag möjlighet så lägger jag in ett par bilder imorgon.

Glömde faktiskt att fotografera upplägget den här gången, så det blir två mindre inspirerande bilder på först receptet och sedan den nästan urätna gjutjärnsgrytan haha. Jaja. GOTT var det som sagt.

Eller som Ettan flädjestrålande och entusiastiskt ropade: "Jättejättegott!!!"

Skapa flashcards