Alla inlägg under juni 2011

Av M - 30 juni 2011 22:11

Det bubblar i min skalle.

Fast det är bubblor utan stress och press.

Av saker jag behöver göra.

Av saker som jag vill göra.

Av saker som jag vill göra men ännu inte vet vad de är.

Det känns som att kroppen sakta men säkert fylls av inspiration och skaparlusta.

Som sagt.

Inte för att jag egentligen vet vad jag vill skapa.

Men jag vet ATT jag vill skapa.

Och det är absolutely LOVELY att känna så igen.


Jag vill sticka.

Sy.

Måla.

Plantera.

Vill till och med hacka ogräs.

Och få upp de där grindarna som stått på altanen i tid och evighet.

Och jag vill skapa så mycket annat, som jag ännu inte har kommit på.

Surfar runt på bloggar och blir glad av alla färger och mönster och knasigheter.

Vill också.


Energin puttrar på i kroppen och det känns som att saker och ting ånyo börjar falla på plats.

Njuter av att känna mig själv igen.

Utan stress och (besluts)ångest och oro inför provtagningar och allt det har medfört.

Det blir ju som det blir.

Och det blir vad man gör det till.

Tänk att jag har så lätt att glömma mina levnadsord ibland.


och orken. ORKEN. Börjar finnas här.

Och orden.

Älskade ord.

Livgivande ord.

Förlösande ord.

Slösande ord.

Alldeles förtjusande underbara små ord.

Välkomna tillbaks!


Och det har varit.

En underbar dag med mina fantastiska Busråttor.

DET om något är balsam för själen och alstrar energi till att förflytta berg eller företa stjärnexpeditioner.

Mina lyckor och glädjor som exploderar mitt hjärta varje dag.


Och så vill jag träffa någon.

Nån som gillar vardag och soffmys och små äventyr och som står ut med en knasboll som jag och som tycker att jag är världens bästaste, utan att kväva eller kräva. Och istället önskar och vill och behöver (fast utan att hänga upp livet på) och vill och kan ge det som jag önskar och vill och behöver.

En sån vill jag träffa.


Tjuvsmakade mormors jordgubbar idag.

Eller Ungarna gjorde det.

För det fanns inte så många.

Sommarsmak.



(och så gillar jag att börja mina meningar med ordet "och". Bara för att jag fick lära mig det när jag var liten, att man inte skulle göra det. För det var inte rätt. Men nu är jag faktiskt själv utbildad lärare i svenska. OCH gör uppror. För jag gillar att börja meningar med och. Så det så. Språk är till för att lekas med. Dock är jag väldigt tacksam för mina grammatiska grunder. Som ger tillåtelse till lek och ordvrängningar och meningsknasigheter. Det blir liksom mer upprorigt när man vet vad man gör uppror mot... )

ANNONS
Av M - 30 juni 2011 10:53

Plötsligt händer det.

Och så händer det igen.

Inte ens en vecka efter att jag fått ett fritidsvikariat för hela hösten (JIPPIE, jag var alldeles strålande överlycklig!).

Så blev jag erbjuden en fast tjänst inom kommunen som personlig assistent. Till en av deltagarna på den dagliga verksamhet där jag jobbat i över ett år redan.

Efter mycken beslutsångest, så bestämde jag mig äntligen (magkänsla + förnuft = bra!).

Och idag har jag skrivit på pappren.


HURRA för mig!

Och TACK för förtroendet!

Jippe - en fast tjänst. SOM jag har längtat!


Nu skall jag fira med marshmallows i den varma chokladen.


(och kontakta facket - attans, nu måste jag ju byta förbund!)

ANNONS
Av M - 27 juni 2011 23:33

Och klanen är samlad.

Äntligen.

Han har varit så saknad, Ettan.

Nu har jag min stora lilla flock runt omkring mig. Precis som det skall vara.


Föräldraledig skulle jag ha varit den här veckan också.

Men det är lite sjukskrivet och lite VAB:igt, så dagarna får sparas.

Cellförändringar och skit och så Bricanyl till pipig och trög andning.

Satt med alla Underbaringar hela förmiddagen på vårdcentralen.

En timmes väntan för ett litet stick i fingret. Sedan en halvtimmes väntan för ett provsvar levererat i förbifarten i väntrummet och sedan ytterligare en timmes väntan på att receptet skulle tryckas iväg från doktorns dator.

Och så missade vi precis bussen hem och fick vänta ytterligare en timme på nästa.

(ingen lunginflammation enligt tant doktorn dock)


Beslut fattades för övrigt i onsdags.

Jag bad om ytterligare ett par dagars respit.

(och för att hinna med en tredje jobbintervju. Som om det inte vore nog med två jobberbjudanden att välja mellan liksom)

Men till slut så lyssnade jag på både magkänsla och förnuft.

Återkommer om det efter torsdag.


Snurrar även runt inne på match.com lite nu och då.

Egoboost.

Och kanske finns det guldkorn.

(lite är jag allt trött på att vara singel. Faktiskt.)

Fascineras av att så många verkar bestiga berg, åka skidor, vara extremsportare och resa jorden runt i parti och minut.

Jag som är en riktig hemmakatt och vill vara med Familjen mest hela tiden.

Pyssla i trädgården eller fika bort en hel eftermiddag.

Jaja.

Men jag undrar varför jag får så många besök och flirtar från Italien och västkusten.

Försöker match.com säga mig något, måntro?!

Haha.


Suck.

Språket känns torftigt idag.

Ville mest uppdatera mig (och dig?) för att inte glömma av.

Sova blir det nu.

Jämte Bricanylpumpad Underbaring.

Så, jag får väl se hur mycket sova det blir...

Av M - 19 juni 2011 21:39

Har samlat åsikter.

Synpunkter. Synvinklar. Synder. Nä, inte det sista. De finns bara i min skalle. Som om det inte är fullproppat där allaredan av andra tankar. Haha.


Men det är så här.

Att min magkänsla har tystnat.

Vägrar säga minsta lilla.

Och jag som har en beslutsdeadline.

Kanske just därför.

Beslut, beslut, beslut.

Och allt blir så stort och så svårt i mitt lilla huvud.

Vill inte fatta beslut.

När allt och inget känns rätt.

Och det enda jag kan tänka på, är att hur jag än väljer så blir någon part ledsen och besviken. Att den andra parten blir glad vill jag inte ens inse.

För magkänslan har lagt munkavle på sig själv. Vill inte vara med när jag trycker bort den. Så är det ju. Vem vill fortsätta envisas om man bara blir bortmotad och olyssnad på?

Så jag är utelämnad till mig själv och till mitt förnuft. Och det vet jag ju hur bra det blir, när jag lyssnar på det.

Min magkänsla är min kompass.

Och just nu känner jag mig vilse.

Inte det minsta glad för något av besluten. Längre. För allt känns bara jobbigt och pressande.

Önskar det vore annorlunda.

Att jag inte behövde välja.

Att det bara blir som det faller sig, för allting löser sig ju till sist.

Avskyr att avgöra mitt eget öde.

Eller nåt.

Ah längtar tills beslutet är fattat.

Så får jag stå för det då och hantera livet därefter.

Usch, vad trist och sorgligt det låter.

När jag istället borde vara jublande glad och STOLT över att behöva fatta ett sådant här beslut.

Lyxproblem, så vad gnäller jag för?!

Jo.

Ynk ynk ynk.

Jag saaaknar dig min lilla magkänsla.

Pleeease kom tillbaks!


Mest av allt vill jag lära mig spela gitarr. Dock.

Lyssnar på repeat och om Underbaringarna inte går och nynnar på den här imorgon så blir jag förvånad. Det känns som att jag sjunger så hela huset skälver.


Av M - 17 juni 2011 08:34

Och nu åker han igen.

Ettan.

Till salta bad, krabbfiske och bergsklättring (hugaligen, berg + klättring skall en liten Mamma inte tänka på).

Vi fortsätter väl att strosa omkring här hemma. Sakna Storebror och klippa lite gräs. Vattna på fröer som grott. Och jobba lite förstås. Vinka hejdå på förskolemorgon och hämta lektrötta Minstingar när eftermiddagen etablerat sig.


Snart lov också. Åtminstone för en liten sekund.

Föräldraledig. Det var längesen. Dags för Storebrors sista mera-pengar-dagar (de där garantidagarna *nästan-gratisdagarna* får förfaras) och vi tänker njuta varje minut. Smultron, insjöbad och kexsmulor. Säkert kommer vi gnabbas lite. Och skratta massor.



.

Av M - 16 juni 2011 21:46
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av M - 6 juni 2011 20:47

Ordningen är återställd.

Ettan är hemma.

Åh så fantastiskt det var att få se hans fräkniga näsa igen. Få höra hans skratt och se hans ögon lysa när han visade än det ena, än det andra som han förfärdigat eller köpt under de dagar han varit borta. Längtan är verkligen en ljuvlig känsla - speciellt när man väl ses igen.


Dock fick jag inte se och njuta av honom speciellt länge, innan han bestämde sig för kompislek.

Han och kompisen var visserligen här till att börja med, men sen travade de iväg till kompisen och jag fick rå om bara Minstingarna igen ända till klockan 19.

Sen blev det Transformers och soffmys för hela slanten tillsammans med Ettan. Najs!

Åh vad jag har saknat honom känner jag.


Ettan blev förresten överlycklig över rumsrokaden. Hela han strålade och nu ligger han nerbäddad i den lilla alkoven som hör till rummet. Mys.


Tvåan visade också vad han hade lärt sig under helgen... cykla utan stödhjul!

Han har haft så bra balans på förskolans springcyklar och jag har sett när han cyklat på sin egna cykel att han inte halkar från sida-till-sida längre.

Så, igår kom jag mig äntligen för att skruva bort stödhjulen och se, han bara cyklade iväg som om han aldrig gjort annat. Trots att det var noll luft i framdäcket och på skumpig gräsmatta. Då snackar vi bra balans.

Och idag, så sänkte jag sadeln på Ettans förra stor-cykel och då blev den preciiiiiiiiiiiiiis (eller ja, nästan i alla fall) lagom hög för Tvåan och han cyklade själv in på mormor och morfars asfalterade uppfart när vi kom dit för att hämta Ettan. Så stolt - både Tvåan och jag haha.

Nu återstår det bara att öva på att starta så jag slipper stå bakom och hålla i, sedan lär det bli cykelrace här framöver.


Och jag har söndagskänsla och missade därför trekvart av favoritprogrammet Project Runway. Tur det finns på tv3play.


Av M - 6 juni 2011 00:04

Och jag undviker youtube.

Väntar på att Barn skall vakna och vilja bli nerburna till stora sängen.

Slumriga andetag.

Är bästa insomningsmedlet.


Inga grandiosa händelser idag (igår) för övrigt.

Hemmalek.

Vattning.

Glass. Glass. Och åter glass.

Och så kom grannens syskontrio över mot kvällen för att leka, spela lite spel och smaka pizzamackor.


Imorgon (idag!) kommer Ettan hem.

SOM vi har längtat.

Dagarna har känts oändliga och det skall bli så spännande att se hans reaktioner på rumsrokaden.

Den är för övrigt rätt avslutad nu. Tavlor som skall upp och lite sånt småplock bara.

Känner mig inte helt hundra nöjd (vilket inte är så konstigt, så jag lägger ingen större energi på den känslan), men det var skönt att bära tungt.

Omflytten var som sagt mer välbehövlig av andra skäl, än de rent estetiskt/praktiska.




Presentation


Mamma till tre Underbaringar, varav den ena är "made in Denmark" via insemination.
Äggdonator är jag också och vill uppmuntra alla som känner sig manade att donera - ni är värdefulla!

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Hej på dig!

Följ bloggen

Följ QueenOfNight med Blogkeen
Följ QueenOfNight med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se