Rörmokaren kom idag.

Och efter att ha rensat bort alla grodor och paddor och gammal isolering och grus där nere i mätarbrunnen, så fick jag skruva på vattnet ute i gatan. Jisses. Mätarens siffror bara rusade, medan vi klart och tydligt hörde hur det susade i rören i köket...

Så, allra mest troligt så är det ett rör som gått av. Under huset.

SKIT SKIT SKIT!!!

Som om det inte räckte med att jag i slutet på förrförra veckan fick beskedet att det i den ena skorstenskanalen mynnar ut ventilationsrör inbyggda i dubbla lager eternit...(snacka om tur jag har haft de senaste sex åren jag har eldat i öppna spisen som använder sig av just den rökkanalen!!! Överhettning eller soteld, så hade huset kunnat vara puts väck och jag hade fått uppleva en fjärde storbrand.) Så, det hålet behöver jag låta mura igen och sedan ta bort eterniten och dra helt nya ventilationsrör i hela huset. Jag tyckte att det räckte rätt bra med det.

Men i alla fall. Tillbaks till vattenläckan.

Så, vad blir nästa steg? undrade jag.

Ringa grävmaskinist som får gräva från gatan, in på tomten, runt huset och in under stengrunden.

Därefter kommer rörmokaren tilllbaks och lägger ner nya rör, drar in i huset och sedan behöver alla rören inne i huset bytas. På det viset kan man koppla ifrån hela det gamla systemet och jag slipper oroa mig för att fler gamla rör går sönder.

Och jag får vattenmätare direkt vid huset och jag kommer att kunna stänga av vattnet själv, utan att behöva ringa kommunjouren som får hacka upp asfalten för att komma åt...

Det är ju dock inte gratis direkt. Och går inte i en handvändning. Blä blä blä.

Men jag hade tur, för grävmaskinisten passerade mitt hus precis när jag och rörmokaren stod ute och pratade om honom. Så vi vinkade in honom och grävmaskinisten sade direkt: "jag kommer och gräver redan ikväll" och menade på att rörmokaren kunde börja med rören ikväll sedan också. "Klart hon måste ha vatten!!"

Men det blir någon gång i helgen i alla fall för rörmokaren är egentligen rejält krasslig och jag är så tacksam att han förstod paniken och kom till mitt hus idag ändå....

Försäkringsbolaget får jag dock ingen hjälp av överhuvudtaget. Jo, om själva huset hade skadats så hade jag kunnat få en viss kompensation. Men inte när ett rör springer läck och jag behöver gräva om allt och byta allt. Då får jag stå för allting själv. Och jag har känt mig dum och grundlurad och alldeles förtvivlad för att jag hela tiden betalat villaförsäkring och trott att jag varit tryggad... men icke.

Så, jag har gråtit och svurit igår och idag. Rödögd på jobbet är bara förnamnet.

Men jag tröstar mig med.

Att när allt det här är färdigt, så vet jag att jag bor i ett vattensäkert hus.

Det är något positivt i allt det här eländet i alla fall.

Nu återstår bara att försöka inpränta i kroppen att den endast skall bli kissnödig mellan klockan 08.00-16.00

Och att slippa disk ett par dagar och äta mestadels pizza och thaimat låter inte heller helt dumt.

 

Anna-Karin da Silva

22 augusti 2012 17:53

Åhhhh vad jag tycker synd om er. Önskar jag kunde hjälpa till på något sätt. Men kan bara erbjuda mina öron som hjälp om du vill prata med någon.
En stor kram

http://aksblogg.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det återigen gått alltför lång tid. Och det är inte brist på saker att skriva om. Tvärtom. Massor behöver komma ut och ner i skrift. Jag har dock insett två saker och det är verkligen inga undanflykter: *Jag behöver en dator. Som står på...

Om musik förut varit lika nödvändigt som luft för att kunna andas, så är den nu allt. Jag lever musik...är musik....så där så hela kroppen vibrerar darrar känner i minsta lillacell och nervtråd. Melodier, rytmer, texter, röster... när ens hela varels...

Åh jag måste komma igång att skriva igen. Tappade lite sugen då ett låååångt inlägg bara försvann vid publicering bara för att min mobil växlar uppkoppling mellan wi-fi och mobildata när jag skriver i sovrummet. Gaaah. Och på jobbet så har kolleg...

En vecka kvar och jag kan knappt bärga mig...jag är otroligt obra på tålamod haha.   I veckan som kommer är det en massa möten och grejer på schemat. Jag får se om det blir fortsatt vabb eller inte. Den där hostan har ju en tendens att sitta i, s...

Att längta så jag knappt vet var jag skall ta vägen...   Veckan har bestått av vabb sedan måndag efter lunch. Njutiga hemmadagar och idag åkte vi till en badplats för årets första dopp. Barnen badade, inte jag haha. Jag kunde ju absolut lagligt s...