Direktlänk till inlägg 9 februari 2012
Andetag runt mig. Alltmer sovande, drömmande. Tungt trygga.
Och orden rinner inuti mig.
Flödar.
Jag sorterar, väljer, omplacerar och formulerar.
Önskar för vilken gång i ordningen att jag kunde koppla in en skrivare till hjärnan.
För att få ner alla bokstäver för hand, känns som en omöjlighet.
Tröghet.
Som att simma i sirap.
Kroppen tung och varm.
Ligga blickstilla.
Medveten om att ligga blickstilla och känna att jag verkligen inte vill röra mig minsta lilla. Och att jag kan välja att ligga kvar.
Stanna mellan drömmar.
Blickstilla.
Stilla blick.
På garderobsdörrar och gatulampsblänkande handtag.
Att fysiskt känna hur enbart hjärnan är aktiv.
Där inne pockar ord och tankar på uppmärksamhet och jag vet på förhand vilka tangenter jag vill trycka ner. I vilken ordning. För jag har tänkt allt det här många gånger förut.
Men jag orkar inte.
Det här är allt jag mäktar med.
(och genom fönstret ser jag en fullmåne i nedbrytning. Svart natt och lysande grenar)
Essensen. Utan att försvinna mig i detaljer.
Är att det passerade året (som i dagarna närmar sig det datum då allting började).
Var ett riktigt jäkla skitår.
(och jag som nästan aldrig svär. alls.)
Och att det som nyss börjat hittills inte visat tecken på att bli så speciellt annorlunda det heller.
Snarare likadant. Till vissa delar. Vissa tecken. Och det skrämmer. Magkänsla. Och min är stark. Och oftast sann.
Men i alla fall.
Skit kan leda till insikter också.
Och det passerade året var - förutom skit - också livsomvälvande.
Ja, faktiskt livsomvärderande.
Livssanningar som krockade och valet var mitt.
Och för det är jag tacksam.
För femtioelfte gången så trycker jag av alarmet på mobilen.
Snoozefunktion.
Och jag förundras över att tio minuter går så fort.
När tiden står still.
I rummet som till brädden är fyllt av tungt drömmande andetag.
I´m blessed.
Så är det bara.
Nu har det återigen gått alltför lång tid. Och det är inte brist på saker att skriva om. Tvärtom. Massor behöver komma ut och ner i skrift. Jag har dock insett två saker och det är verkligen inga undanflykter: *Jag behöver en dator. Som står på...
Om musik förut varit lika nödvändigt som luft för att kunna andas, så är den nu allt. Jag lever musik...är musik....så där så hela kroppen vibrerar darrar känner i minsta lillacell och nervtråd. Melodier, rytmer, texter, röster... när ens hela varels...
Åh jag måste komma igång att skriva igen. Tappade lite sugen då ett låååångt inlägg bara försvann vid publicering bara för att min mobil växlar uppkoppling mellan wi-fi och mobildata när jag skriver i sovrummet. Gaaah. Och på jobbet så har kolleg...
En vecka kvar och jag kan knappt bärga mig...jag är otroligt obra på tålamod haha. I veckan som kommer är det en massa möten och grejer på schemat. Jag får se om det blir fortsatt vabb eller inte. Den där hostan har ju en tendens att sitta i, s...
Att längta så jag knappt vet var jag skall ta vägen... Veckan har bestått av vabb sedan måndag efter lunch. Njutiga hemmadagar och idag åkte vi till en badplats för årets första dopp. Barnen badade, inte jag haha. Jag kunde ju absolut lagligt s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
|||||||
|