Blickstilla.

Andetag runt mig. Alltmer sovande, drömmande. Tungt trygga.

Och orden rinner inuti mig.

Flödar.

Jag sorterar, väljer, omplacerar och formulerar.

Önskar för vilken gång i ordningen att jag kunde koppla in en skrivare till hjärnan.

För att få ner alla bokstäver för hand, känns som en omöjlighet.

Tröghet.

Som att simma i sirap.

Kroppen tung och varm.

Ligga blickstilla.

Medveten om att ligga blickstilla och känna att jag verkligen inte vill röra mig minsta lilla. Och att jag kan välja att ligga kvar.

Stanna mellan drömmar.

Blickstilla.

Stilla blick.

På garderobsdörrar och gatulampsblänkande handtag.

Att fysiskt känna hur enbart hjärnan är aktiv.

Där inne pockar ord och tankar på uppmärksamhet och jag vet på förhand vilka tangenter jag vill trycka ner. I vilken ordning. För jag har tänkt allt det här många gånger förut.

Men jag orkar inte.

Det här är allt jag mäktar med.

(och genom fönstret ser jag en fullmåne i nedbrytning. Svart natt och lysande grenar)

Essensen. Utan att försvinna mig i detaljer.

Är att det passerade året (som i dagarna närmar sig det datum då allting började).

Var ett riktigt jäkla skitår.

(och jag som nästan aldrig svär. alls.)

Och att det som nyss börjat hittills inte visat tecken på att bli så speciellt annorlunda det heller.

Snarare likadant. Till vissa delar. Vissa tecken. Och det skrämmer. Magkänsla. Och min är stark. Och oftast sann.

Men i alla fall.

Skit kan leda till insikter också.

Och det passerade året var - förutom skit - också livsomvälvande.
Ja, faktiskt livsomvärderande.

Livssanningar som krockade och valet var mitt.

Och för det är jag tacksam.

För femtioelfte gången så trycker jag av alarmet på mobilen.

Snoozefunktion.

Och jag förundras över att tio minuter går så fort.

När tiden står still.

I rummet som till brädden är fyllt av tungt drömmande andetag.

I´m blessed.

Så är det bara.

 

/Anitha

Torsdag 9 feb 20:49

<3 Måste ses snart. Saknar dig!

http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se

 

Pop

Måndag 5 mars 08:30

Kära du, det verkar som om vi båda haft ett riktigt skitigt 2011. Men precis som du säger... fast i andra ord.. eller samma.. jag vet inte. Året gjorde ändå gott i mig, gjorde mig klokare, sannare, tryggare. Och det är en skön insikt så här i efterhand.
Och de där tankarna som flyger, låt dem flyga, de som är viktiga låter sig ändå fångas till sist. Essensen gör sig tydlig. Precis som med magkänslan, brukar jag tänka... först bara nåt som skaver, och sen helt plötsligt. Bara vet men! jag tänker att det är först då när allt blir tydligt som det är meningen att det ska bli tydligt. Om du förstår vad jag menar.
Kram kram!
Pop

http://poppoesi.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fotbollssammandrag. Skogspromenad. Drömmar. Bakade. Drömmar. Talade. Och Ettan överraskade med deg till skurna chokladkakor när jag kom hem från jobbet på fredagen. Varm choklad. Och premiärklippning av gräs. Med nya klipparen dessutom. ...

Jag är bra på rätt många saker. Men nu kommer ett erkännande. Jag är alldeles vansinnigt fruktansvärt o-bra på att längta. I alla fall ibland. Missförstå mig rätt. Att längta är ljuvligt och vackert sårbart och jag njuter av längtansilninga...

Njuter sekunder, minuter, timmar. Slow söndagsförmiddag. Blev till lunch. Och eftermiddag. Teckna lite. Prata. Kittla. Skratta. Krama. Studsmatta och kompislek. Ungar i en strid ström ut och in genom dörren. Äventyr bakom varje vrå.  ...

Igår kväll. Äntligen. Hemma. Varm famn och trygg doft och starka armar som omsluter. Nattade ungar överallt. Sängsmitare. Film och choklad och envist-hålla-sig-vaken-nästan-nioåring (som slocknade på soffan och jag fick bära uppför trappsteg oc...

Kan inte lyssna mig mätt.       I want somebody to shareShare the rest of my lifeShare my innermost thoughtsKnow my intimate detailsSomeone who'll stand by my sideAnd give me supportAnd in returnShe'll get my supportShe will listen to me When...