Och klanen är samlad.

Äntligen.

Han har varit så saknad, Ettan.

Nu har jag min stora lilla flock runt omkring mig. Precis som det skall vara.

Föräldraledig skulle jag ha varit den här veckan också.

Men det är lite sjukskrivet och lite VAB:igt, så dagarna får sparas.

Cellförändringar och skit och så Bricanyl till pipig och trög andning.

Satt med alla Underbaringar hela förmiddagen på vårdcentralen.

En timmes väntan för ett litet stick i fingret. Sedan en halvtimmes väntan för ett provsvar levererat i förbifarten i väntrummet och sedan ytterligare en timmes väntan på att receptet skulle tryckas iväg från doktorns dator.

Och så missade vi precis bussen hem och fick vänta ytterligare en timme på nästa.

(ingen lunginflammation enligt tant doktorn dock)

Beslut fattades för övrigt i onsdags.

Jag bad om ytterligare ett par dagars respit.

(och för att hinna med en tredje jobbintervju. Som om det inte vore nog med två jobberbjudanden att välja mellan liksom)

Men till slut så lyssnade jag på både magkänsla och förnuft.

Återkommer om det efter torsdag.

Snurrar även runt inne på match.com lite nu och då.

Egoboost.

Och kanske finns det guldkorn.

(lite är jag allt trött på att vara singel. Faktiskt.)

Fascineras av att så många verkar bestiga berg, åka skidor, vara extremsportare och resa jorden runt i parti och minut.

Jag som är en riktig hemmakatt och vill vara med Familjen mest hela tiden.

Pyssla i trädgården eller fika bort en hel eftermiddag.

Jaja.

Men jag undrar varför jag får så många besök och flirtar från Italien och västkusten.

Försöker match.com säga mig något, måntro?!

Haha.

Suck.

Språket känns torftigt idag.

Ville mest uppdatera mig (och dig?) för att inte glömma av.

Sova blir det nu.

Jämte Bricanylpumpad Underbaring.

Så, jag får väl se hur mycket sova det blir...