Direktlänk till inlägg 26 januari 2011
Om att längta.
Sakna.
Vänta.
Falla.
Och jag vill skriva så mycket.
Men vill inte att ord skall feltolkas. Skrämma bort.
För mina ord kan tyckas så stora. För jag är bra på att leka med dem. Orden. Hitta de där formuleringarna, ljuden som passar så bra ihop och låter så lent. Och jag menar vartenda ett. Men jag är inte så handlös som det kan låta.
Fast en obotlig romantiker är jag.
Och just nu.
Känner jag så mycket.
Det virvlar, pirrar, pillrar och darrar.
Men jag väntar.
Bidar min tid medan hjärtat svämmar över och andan hålls.
Lyckligt leende med tårar som lurar bakom närmsta hörn.
För. Helt ärligt.
Så är jag så väldans trött på att vara singel.
Tre år (med kortare dejtingavbrott) är en lång tid att vara singelpingla.
Jag har heller ingen lust att dejta.
Jag är relationssugen.
Vill ha eufori och vardag.
Vill kunna svara ja på frågan som Ettans kompis ställde.
Och nu struntar jag faktiskt i att tassa på tå, vakta mina ord och tunga och vänta.
Jag känner det. Att jag tänker strunta. Skrämmer jag, så skrämmer jag. Men då får det vara så.
Jag måste få våga uttrycka det jag vill och önskar. Annars spricker jag.
Och så får det stå och falla med det.
Aaah, jag känner nu att jag verkligen behövde få skriva allt det här. Skriva av mig och ur mig. Även fast jag vet att min blogg läses av många. Som jag känner. Eller som känner (till) mig.
Och jag har ju faktiskt skrivit många gånger förut. Om de djupaste känslor, önskningar, tankar och åsikter.
Och nu vill jag vara modig.
Take it or leave it. Typ.
Utlämnad nu.
Naken.
Med mina känslor.
Endast klädd i virvlande känsliga ord.
Men jag bjuder på det och står för det.
Det är fint att känna.
Sedan får folk tycka vad de vill.
Nu har det återigen gått alltför lång tid. Och det är inte brist på saker att skriva om. Tvärtom. Massor behöver komma ut och ner i skrift. Jag har dock insett två saker och det är verkligen inga undanflykter: *Jag behöver en dator. Som står på...
Om musik förut varit lika nödvändigt som luft för att kunna andas, så är den nu allt. Jag lever musik...är musik....så där så hela kroppen vibrerar darrar känner i minsta lillacell och nervtråd. Melodier, rytmer, texter, röster... när ens hela varels...
Åh jag måste komma igång att skriva igen. Tappade lite sugen då ett låååångt inlägg bara försvann vid publicering bara för att min mobil växlar uppkoppling mellan wi-fi och mobildata när jag skriver i sovrummet. Gaaah. Och på jobbet så har kolleg...
En vecka kvar och jag kan knappt bärga mig...jag är otroligt obra på tålamod haha. I veckan som kommer är det en massa möten och grejer på schemat. Jag får se om det blir fortsatt vabb eller inte. Den där hostan har ju en tendens att sitta i, s...
Att längta så jag knappt vet var jag skall ta vägen... Veckan har bestått av vabb sedan måndag efter lunch. Njutiga hemmadagar och idag åkte vi till en badplats för årets första dopp. Barnen badade, inte jag haha. Jag kunde ju absolut lagligt s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | ||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 | 14 |
15 |
16 | |||
17 |
18 |
19 |
20 | 21 | 22 |
23 |
|||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | |||
31 | |||||||||
|