Jag njuter dessa dagar.

Då huset riktigt exploderar av liv.

Sex stycken extra hittade hit idag.

Så nio busråttor (1,5 - 10 år) har samsats inomhus denna gråruggiga oktoberlördag.

Plus en ny liten kisseunge vid namn Lejon som precis flyttat in hos oss.

(vilket är lite lustigt. Att den hette just Lejon när den kom hit, menar jag. För vår tidigare katt *som är försvunnen sedan en vecka tillbaks* heter Greta. Nu fattas det bara en tredje ullboll som heter Anna... Passande i det här Hu(S)et!)

Det har lekts och busats, skrattats och nästan inte alls bråkats.

Flexitracks och bilar, glaskulor och Lego Star Wars.

Fem bakexperter hjälpte mig att göra kanelbullar redo för ugnen.

Mer lek, bus och skratt och en väldans massa tomprassliga bullformar.

Ruljangs kring middagsbordet där en efter en avlöste varann och tallrikar och kastruller länsades.

Det är fullkomligt ljuvligt att få uppleva sådana här dagar.

En känsla av att vara oerhört privilegierad.

Och det bästa av allt - när alla små kompisar har gått, så har jag hela TRE Underbaringar kvar hemma hos mig.

Det är en lycka och en ynnest större än ALLT!

 

mamma

9 oktober 2010 18:15

O,va det låter härligt. Jag önskar jag var ung igen och fick uppleva det igen. Många barn runt ikring och en massa bus och kul. Nu har man bara,ja inte så bara förstås,en lugn ung man som visar sig ibland. Men det är mysigt de också.

 

Kerstin

9 oktober 2010 19:15

Underbart!!
Det är så härligt med barnprat och barnskratt!
Kram på dig vännen!

http://www.familjekarlek.blogspot.com

 

Persilja

10 oktober 2010 13:31

Ååå vad jag känner igen mig. Inget är härligare än att ha huset fullt i barn. Det är livskvalitet. När alla mina var små var det ALLTID extra barn här. Natt som dag. Oftast 8-10 stycken totalt och jag bara njööööt. Föräldrar som kom och hämtade sina små undrade alltid om jag inte blev trött och slut men jag bara njöt. När de har kompisar leker de ju hela tiden. Glömmer tid och rum. Nu är det inte lika mycket barn tyvärr. 2-3 extra högst i taget. Fast de äter ju så förskräckligt mycket nu när de är stora, så det kanske är tur. :):):):) Tonårspojkar äter en hur huset om det kommer för många. Fast det är definitivt värt det. Vill ha huset fullt! Så mina barn vet att de alltid kan ha kompisar här, fast det är ju inte alltid de vill. De gillar att gå bort också. Så det gäller att njuuuta medan man kan precis som du gör.
En del tror jag säger nej till kompisar hemma. Jag hörde många som hade begränsningar när mina var små att högst en fick komma eller nåt sånt. Urknasigt! Vad roligt om ni får en Anna också! :) Och att Greta kommer tillbaka. Då är trion completed. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det återigen gått alltför lång tid. Och det är inte brist på saker att skriva om. Tvärtom. Massor behöver komma ut och ner i skrift. Jag har dock insett två saker och det är verkligen inga undanflykter: *Jag behöver en dator. Som står på...

Om musik förut varit lika nödvändigt som luft för att kunna andas, så är den nu allt. Jag lever musik...är musik....så där så hela kroppen vibrerar darrar känner i minsta lillacell och nervtråd. Melodier, rytmer, texter, röster... när ens hela varels...

Åh jag måste komma igång att skriva igen. Tappade lite sugen då ett låååångt inlägg bara försvann vid publicering bara för att min mobil växlar uppkoppling mellan wi-fi och mobildata när jag skriver i sovrummet. Gaaah. Och på jobbet så har kolleg...

En vecka kvar och jag kan knappt bärga mig...jag är otroligt obra på tålamod haha.   I veckan som kommer är det en massa möten och grejer på schemat. Jag får se om det blir fortsatt vabb eller inte. Den där hostan har ju en tendens att sitta i, s...

Att längta så jag knappt vet var jag skall ta vägen...   Veckan har bestått av vabb sedan måndag efter lunch. Njutiga hemmadagar och idag åkte vi till en badplats för årets första dopp. Barnen badade, inte jag haha. Jag kunde ju absolut lagligt s...