Idag blev den införd i UNT (Uppsala Nya Tidning).

Artikeln om mig som äggdonator.

http://www.unt.se/uppsala/lang-vantan-pa-aggdonation-984273.aspx

Jag känner mig generad och stolt på en och samma gång.

Fast allra mest stolt.

Och jag hoppas och önskar att jag skall kunna inspirera kvinnor till att donera av sina ägg.

För - och jag säger det igen - hur det än går med de ägg som jag själv har donerat, så hoppas jag ju att artikeln i förlängningen skall göra så att fler donerar och att jag på det viset har kunnat hjälpa till ännu lite till.

Något som ni som följt mina donationer kanske undrar över:

Nej, jag vet ännu inte hur det har gått för mottagarna.

Och när jag får veta så tänker jag inte berätta det här i bloggen, för jag vill inte att det skall kunna bli spekulationer om antingen bu eller bä.

Men om jag ponerar att det inte har gått/går vägen.

Då har jag kanske i alla fall kunnat hjälpa till genom att synas i media och därigenom inspirerat andra att donera som det kanske fungerar bättre för.

Men som sagt.

Jag tänker inte berätta vare sig hur många ägg det har blivit eller om det har fungerat eller inte. Sorry, folks. Men det är av respekt för de ägg jag donerat och mottagarna.

Igår bakade vi muffins som vi smaskade på, på stranden.

Kladdkakemuffins och vaniljmuffins med skogsbärssylt. Mmmm det satt helt rätt efter plask och lek i kallgrumligt sjövatten.

Sedan åkte vi till Älgparken och oooh:ade och aaah:ade till små kalvar, klappade på fina älgmammor och tog de stora tjurarna vid (hmm egentligen på) hornen.

Tvåan tyckte allra mest om att vi åkte traktor och kärra.

Själv fick jag associationer till Jurassic Park (och precis när jag tänkte det, så sade min lillasyrra det högt!) när grindarna och det höga stängslet tornade upp sig.

 

Erica

28 juni 2010 21:45

Respekterar hur du behåller din integritet där det ska hållas och hur du skyddar mottagarna. kram

http://ericasutsikt.blogspot.com

 

Morgana

28 juni 2010 21:57

Mmm det känns viktigt för mig att det inte skall kunna gå att spekulera hur som helst. Vare sig för mottagarna, för de eventuella barn när de blivit större och upptäcker internetvärlden och för familj/släkt/bekanta till mottagarparen.
Det kan bli så himla fel då.
Man vet ju aldrig vem som följer bloggen, vem som känner vem, eller vem som tänker googla på vad.
Jag har ju redan skrivit så mycket om när saker och ting har skett och så vidare.
Men det är också just därför som jag inte tänker skriva ingående om resultaten.
Vill inte att det skall bli hur lätt som helst att spekulera...
Däremot känns det viktigt att låta berättelsen om mina donationer stå kvar här på bloggen, trots alla ingående detaljer. Som en inspiration och kunskapskälla till kvinnor som funderar på att donera. Och för de människor som behöver donationshjälp och på det viset kan få en inblick i hur processen går till för den som skänker till dem.

Dock är det ju inte så att jag aldrig någonsin kommer att avslöja för någon hur det har gått.
Nog för att jag är expert på att hålla hemlisar...
Men i vanliga samtal med familj och vänner, så väljer jag att vara öppen. För jag vet ju också att så många som står mig nära är lika nyfikna och förhoppningsfulla som jag. :-)

Kram och tack för ditt stöd, vännen!

http://queenofnight.bloggplatsen.se

 

Linda

3 juli 2010 20:04

Jättebra artikel tycker jag. Hoppas att det inspirerar fler att hjälpa till! :)Du gör en jättefin insats!

http://www.metrobloggen.se/storkleverans

 

Annika M

14 juli 2010 07:55

Jag är ju en av dem som VET att äggdonation kan betyda så oändligt mycket för några som inte kan få barn på annat sätt. Hade inte haft min brorson annars. TACK för det du gör. Hoppas fler gör samma sak!

 

Pia Bolinder

15 juli 2010 10:17

det du gör är viktigt! Det måste ju va hemskt att längta efter ett barn, och veta att det kan ta flera år... Jag är ju en frögurka så jag har ju inte det problemet själv, men jag vet ju flera som har!! :-)

 

SaraMay

24 juli 2010 17:55

Du ska vara grymt stolt tycker jag!

http://36organicm2.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det återigen gått alltför lång tid. Och det är inte brist på saker att skriva om. Tvärtom. Massor behöver komma ut och ner i skrift. Jag har dock insett två saker och det är verkligen inga undanflykter: *Jag behöver en dator. Som står på...

Om musik förut varit lika nödvändigt som luft för att kunna andas, så är den nu allt. Jag lever musik...är musik....så där så hela kroppen vibrerar darrar känner i minsta lillacell och nervtråd. Melodier, rytmer, texter, röster... när ens hela varels...

Åh jag måste komma igång att skriva igen. Tappade lite sugen då ett låååångt inlägg bara försvann vid publicering bara för att min mobil växlar uppkoppling mellan wi-fi och mobildata när jag skriver i sovrummet. Gaaah. Och på jobbet så har kolleg...

En vecka kvar och jag kan knappt bärga mig...jag är otroligt obra på tålamod haha.   I veckan som kommer är det en massa möten och grejer på schemat. Jag får se om det blir fortsatt vabb eller inte. Den där hostan har ju en tendens att sitta i, s...

Att längta så jag knappt vet var jag skall ta vägen...   Veckan har bestått av vabb sedan måndag efter lunch. Njutiga hemmadagar och idag åkte vi till en badplats för årets första dopp. Barnen badade, inte jag haha. Jag kunde ju absolut lagligt s...