Det härjar svinkoppor här i huset.

Så pass att huden krullar ihop sig och ramlar av och antibiotika knapras tre gånger om dagen.

Tvättmaskinen går för fullt.

Berget av lakan och örngott synes oöverstigligt.

Lägg därtill att hittekatten för några dagar sedan hittades med en platt mask hängandes ut ur rumpan och vid närmare besiktning så låg det maskbitar och "riskorn" på och i varenda säng i huset. BLÄ BLÄ BLÄ!!!

Gissa om vi (läs: jag) har tvättat?!

Undrar vad nästa äckel-varning blir?

Magsjuka?

Löss? (det går det på förskolan nu)

Springmask?

Tvåan hostar.

Och hostar.

Hostar, hostar, hostar.

Dessutom så är min kropp ICKE i fertil fas ännu.

Den vill inte ägga när den "borde" och jag kan bara sucka och vänta.

Jaja.

Bara att boka av/om tiden på Ackis i februari och ta det lite senare i vår.

Sånt går ju inte att påverka ändå. Kroppen vet bäst själv när den vill vara igång på riktigt.

Idag är min sista dag på min arbetsplats sedan över fem år tillbaka...

Känns lite konstigt.

Men bra.

Imorgon skall jag skriva in mig på arbetsförmedlingen.

Sedan blir det VAB.