Det gick vägen.

Skåpet är adopterat och jag är så lycklig!

Välkommen HEM!

Vi skall ta sååå väl hand om dig.

Jag såg det på Blocket.

Min kära mor är expert på att vidarebefordra bilder på vackra möbler som kan tänkas passa mig/oss/Huset.

Och när jag fick se bilden på Skåpet så bara föll jag. Precis som för klänningen jag skrivit om tidigare.

Jag mailade annonsören direkt och var alldeles pirrig.

Fick svar dagen efter - en annan skulle komma och kolla på MITT skåp!

Jag hörde ingenting på hela dagen och på kvällen pratade jag med mor och suckade över att jag inte hade varit snabbare. Sekunden efter vi lade på luren, så ploppade det upp en ruta på datorskärmen. Mail från säljaren.

YES YES YES!!!

MITT skåp fanns kvar. Och lyckopirret fann sin plats i magen igen.

Efter diverse turer fram och tillbaks så kunde jag äntligen hämta hem vår nya inneboende idag.

Mycket pengar.

Men inte mer än en Desigualklänning i alla fall. Hihi.

Det är slitet och trasigt och har sprickor i träet på ett flertal ställen.

Men det är just det som gör att jag blir ännu mer förtjust i det (och kanske anledningen till att den första köparen drog sig ur?).

Så det blev total flyttrokad idag.

In med nya älskade skåpet i köket.

För att få plats med skåpet, så blev det ut med "många-fack-skåpet" från köket och in med det i hallen (blir perfekt att ha en rad för varje familjemedlem och proppa hålen fulla med viktiga papper, mössor, vantar och  nycklar. Och om jag förvarar mina grejer ovanpå skåpet istället, så finns det två tomma rader... Hehe. De raderna vill jag få upptagna någon dag!).

För att få plats med skåpet i hallen, så flyttades byrån in till vardagsrummet.

Och för att få plats med byrån, så fick jag flytta undan tvbordet och langa upp tv:n på byrån i stället.

Och. OJ så bra det blev!!!

Ungarna mina hjälpte till att skura ur och plocka i och greja och fixa. Najs.

Förra helgen så hade Ettan monsterkalas.

Utklädda kompisar dök upp för att fira 6-åringen och det bjöds på både skräckmuffins, döskalleglass och blodiga fingrar...

Chokladfingerkex inlindade i mandelmassa. Skållad mandelhalva som nagel, lackerad med karamellfärg.

Jag lät mig väl smaka. Och jag var också den enda. Barnen på kalaset gillade visst inte mandelmassa. Tänk så synd... *Fniss* (snygga blå fingrar hade jag också, efter att karamellfärgsflaskan läckte...)

Kalasbordet med spökbålsfyllda glas (innehållandes blåfärgad läsk, diverse gelégrodor och löständer...)