Direktlänk till inlägg 11 oktober 2009
Mitt i allt höstmys och underbara Ungar.
Så är det en tuff tid.
För den Ledsna.
Och en tuff tid att stå bredvid, men involverad och engagerad.
Med oro som kryper i kroppen och en mage som värker.
Jag är hungrig men kan inte äta, men äter ändå. Socker.
Försöker att inte visa alltför mycket inför Barnen hur orolig jag är för den Ledsna, men tankarna på det tuffa är ständigt närvarande.
Kryptiska samtal och de frågar om den som ringde är den Ledsna.
Inget blir som tänkt och jag känner mig vilse och förvirrad och alla bara frågar och frågar men jag är ingen spindel i nätet eller det är jag väl, men jag är ingen bra spindel i nätet för jag vet inte vad jag skall svara vet inte vad jag skall planera organisera fixa.
Jag är bara fylld av oro och gråt och vill att det braiga skall hända. Det som måste hända. Någon gång.
Känner mig liten och vek och vilse och dålig på att ordna till det.
Vad skall då inte den Ledsna känna?
Jag.
Vill ordna.
Behöver ordna.
Måste ordna.
Fixa till det.
Laga och läka.
Frustrerad.
Orolig.
Ledsen.
Arg.
Stark.
Bestämd.
Och ytterst tacksam för mina Underbaringar vars varma famnar jag vilar i och tankar energi att orka ännu lite till.
Så oändligt tacksam.
Det måste bara lösa sig och jag kommer ALLTID att finnas här. Alltid.
Och nu vill jag gråta igen.
Nu har det återigen gått alltför lång tid. Och det är inte brist på saker att skriva om. Tvärtom. Massor behöver komma ut och ner i skrift. Jag har dock insett två saker och det är verkligen inga undanflykter: *Jag behöver en dator. Som står på...
Om musik förut varit lika nödvändigt som luft för att kunna andas, så är den nu allt. Jag lever musik...är musik....så där så hela kroppen vibrerar darrar känner i minsta lillacell och nervtråd. Melodier, rytmer, texter, röster... när ens hela varels...
Åh jag måste komma igång att skriva igen. Tappade lite sugen då ett låååångt inlägg bara försvann vid publicering bara för att min mobil växlar uppkoppling mellan wi-fi och mobildata när jag skriver i sovrummet. Gaaah. Och på jobbet så har kolleg...
En vecka kvar och jag kan knappt bärga mig...jag är otroligt obra på tålamod haha. I veckan som kommer är det en massa möten och grejer på schemat. Jag får se om det blir fortsatt vabb eller inte. Den där hostan har ju en tendens att sitta i, s...
Att längta så jag knappt vet var jag skall ta vägen... Veckan har bestått av vabb sedan måndag efter lunch. Njutiga hemmadagar och idag åkte vi till en badplats för årets första dopp. Barnen badade, inte jag haha. Jag kunde ju absolut lagligt s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 |
10 | 11 | |||
12 |
13 | 14 | 15 |
16 |
17 |
18 | |||
19 |
20 |
21 |
22 | 23 | 24 | 25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
31 | ||||
|