Idag har mina vänners lilla tjeja fått sina sockor och skor.

Såååååååååååå fin liten bebis.

Snikade åt mig en liten klapp på sovvarm arm och den där mjuka, mjuka huden... Så där mjuk så man inte ens känner den.

Och såna små yttepyttefingrar.

Kan inte fatta att mina Busråttor någonsin har varit så små. Hihi. Så säger väl alla föräldrar när de får en mindre/yngre version att jämföra med?! Antingen det är ens egen eller någon annans.

Och då var min Etta liksom ÄNNU mindre när han föddes... Och snart fyller han 6 år. Helt ofattbart så rasande fort tiden går.

Igår var vi till biblioteket och lånade böcker.

Ett par faktaböcker om riddare följde med hem och Ettan och jag satt och läste i soffan igår kväll. (och han kom med drickchoklad med chili i till mig och vi hade det så mysigt. *Lycka*)

Imorse blev frukostbeställningen därför följande: Fattiga Riddare.

Serverat på silverfat med silverbestick och med mjölk i höga glas. Skall det vara, så skall det. Hihi.

...bilden är tagen innan riddaren (maträtten, inte Ettan) dränktes i svindlande mänger med socker och kanel... Hehe.

Som sagt, skall det vara och så vidare...

Ja.

Jag tror faktiskt att jag skall greppa en bok och lägga mig i sängen och läsa.

I säng i tid för en gångs skull.

Kan det vara möjligt?!

 Så här ser en bit av nya sängen ut.

Inte konstigt att jag längtar. När jag dessutom har Tvåan och Trean sovandes däri också.

Ettan sover i denna:

När han inte sover i våningssängen uppe i lekrummet förstås.

Men vi alla gillar att sova tillsammans och får vi inte plats i samma säng, så trivs vi allra bäst med att åtminstone sova i samma rum.

*Njuter så länge det varar, av att de vill vara nära sin Mamma. Tids nog kommer det väl en period när de tycker att Mamma bara är pinsam och de vill vara ifred och ha egna rum helt och hållet*

Nattinatti.