Idag är det SOL.

Men kallt och lite blåsigt.

Ettan och Tvåan tittar på Barnkanalen.

Trean suger på sin ena stortå.

Idag blir det pack och pack och mera pack...

IFALL ifall Ettan och Tvåan åker med mormor imorgon bitti.

Ettan är helt inställd på det, så han måste jag väl släppa iväg.

Men Tvåan... som är så mammig som det är.

Han får väl bli "mormig" för några dagar istället då kanske... *L*

Jag längtar till stugan.

Plocka snäckor och gunga i hammocken.

Bada i havet är jag inte så överdrivet förtjust i, men åka båt är skoj.

Och vattenskidor.

Vattenskidor åkte jag massor när jag var i tonåren och jag var faktiskt riktigt duktig på det. Åkte på en skida och så där.

I somras blev suget alltför stort och jag övervann till slut min vuxna feghet (det är ju KALLT i vattnet och man kan ju sträcka ljumskarna och jag har inga armmuskler och så vidare...), så jag plumsade i vattnet och stoppade fötterna i skidorna...

...och far min gasade och jag höll i repet och.......

NÄ!

Attans också!!!

Plums och plask och kallsup och brännmaneter innanför våtdräkten...

FRUSTRERAD!!!

Jag hade liksom "glömt" att jag hade en liiiiiiiiite annorlunda tyngdpunkt mot när jag var i tonåren. Med en liten Trea i magen, så var jag liksom lite grand framtung. *Fniss*

Och någonstans så hade jag väl inbillat mig att det bara var att fortsätta skidåkarkarriären så där 20 år senare och kunna komma upp på första försöket.

Då är det tur att man jag är tjurskallig envis...

Jag höll på att ge upp, men det ligger liksom inte för mig, så ...efter femtioelva försök så lyckades jag faktiskt komma upp!!!

(efter en hel del svordomar och frustrerade örfilar på vattenytan)

Och OJ vad skoj det var!!! Jag hade glömt hur ljuvligt pirrigt det är att åka fort, fort och studsa över båtens motorvågor. Eller glida ut bredvid båten och åka på det mer lugna vattnet...

Dessutom blir det en rolig historia att berätta för lilla Trean att jag åkte med magen i vädret när hon blott var 18 nånting veckor gammal...

(försöker förtränga att min syster filmade VARENDA försök att komma upp på skidorna... Haha hon kunde knappt filma på grund av alla mina PLUMS, för hon skrattade så kameran skakade vilt...)

 

Kerstin

16 juni 2009 09:36

Jag tror nog båda killarna åker med till stugan imorgon! ;-) Du och Lo, hemma och myser och går på bröllop! Klart du kommer sakna dom, men det är nog lite bra för killarna också att vara ensamma med mormor och morfar? Eller tror du inte det?
Vilka fina bilder du lagt ut! Skåpet med alla facken är ju kanon. Och du har ju toppen planer för det! :-) *vill också ha* Det finns inga fler skåp? Haha!
Kram på dig vännen!

http://www.nogg.se/kerstindesign

 

Jessica

16 juni 2009 12:42

Hello! Du har också en blogg! Den ska jag följa =) Halsontat blev inget. Kanske kan vi ses nån gång när jag passerar Gåvan i jobbet?
/Jessica

http://bebisenojag.blogspot.com

 

Lycke

17 juni 2009 23:25

Hahahaha...låter som om jag skulle försöka!!! Har blitt en sådan fegis när det gäller sånt därnt nuförtiden?!? Var en riktig äventyrerska när jag var yngre!!! Gillar verkligen hur du skriver!!!

Kram Lycke

http://till-vidas-ara.bloggagratis.se

 

Morgana

18 juni 2009 11:45

Kerstin: jaaa, visst är det fint?
Och du hade rätt - jag och Lo blev solokvist trots allt ;-) Grabbsen har ju lääääängtat så oerhört!
Kram!

Jessica: ja, ses jättegärna i sommar. Vi skall vara hemma praktiskt taget hela sommarlovet, så det är bara att knacka på när du har vägarna förbi :-)
Kram!

Lycke: tack skall du ha! *rodnar*
Och visst är det konstigt att man blivit en sån fegis?! Fattar inte var det kom ifrån :-)
Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det återigen gått alltför lång tid. Och det är inte brist på saker att skriva om. Tvärtom. Massor behöver komma ut och ner i skrift. Jag har dock insett två saker och det är verkligen inga undanflykter: *Jag behöver en dator. Som står på...

Om musik förut varit lika nödvändigt som luft för att kunna andas, så är den nu allt. Jag lever musik...är musik....så där så hela kroppen vibrerar darrar känner i minsta lillacell och nervtråd. Melodier, rytmer, texter, röster... när ens hela varels...

Åh jag måste komma igång att skriva igen. Tappade lite sugen då ett låååångt inlägg bara försvann vid publicering bara för att min mobil växlar uppkoppling mellan wi-fi och mobildata när jag skriver i sovrummet. Gaaah. Och på jobbet så har kolleg...

En vecka kvar och jag kan knappt bärga mig...jag är otroligt obra på tålamod haha.   I veckan som kommer är det en massa möten och grejer på schemat. Jag får se om det blir fortsatt vabb eller inte. Den där hostan har ju en tendens att sitta i, s...

Att längta så jag knappt vet var jag skall ta vägen...   Veckan har bestått av vabb sedan måndag efter lunch. Njutiga hemmadagar och idag åkte vi till en badplats för årets första dopp. Barnen badade, inte jag haha. Jag kunde ju absolut lagligt s...